Behandling 5/6, framtiden och vännerna och min bror.

Publicerad 07.12.2013 kl. 12:10

I går fick jag min 5:e behandling. Det betyder att jag har 1 behandling kvar. Det känns naturligtvis skönt. Att slippa värken och alla andra biverkningar. Samtidigt känns det otäckt. Nu har man gjort det man kan göra. Efter nästa behandling är det bara att vänta och se om giftet gjort det den skall.

Efter att jag återhämtat mig en smula kommer de att fortsätta utreda min lunga och de förstorade lymfkörtlarna där bakom. Man kommer också att göra en ärftlighetsutredning. Ärftlighetsutredningen i sin tur, beroende på vad den visar, leder till nya stora saker att ta ställning till... 

Mina finafina vänner Lotta och Mirjam är i stan. Lotta bor annars i skåne och Mirjam i Helsingfors. Så härligt att vi för en gångsskull befinner oss i samma stad samtidigt, kommer inte i håg när det hände sist. Så i går följde de med mig på behandlingen. Lotta fick skjutsa.

Mirjam och jag är kusiner och har känt varandra hela vårt liv. Lotta och jag blev kompisar när vi gick i tvåan. När vi var yngre gick vi under namnet "Treenigheten". Och så bra det känns. Att få ha så fina vänner, som man känt så länge. Vår vänskap är så självklar och enkel. Och som "bomull kring hjärtat" som min mommo skulle säga.

Stämningen på behandlingsavdelningen på SÖS är alltid varm, skjutsköterskorna som ger gifterna är alltid otroligt trevliga och omtänksamma. Men naturligtvis ligger det ett allvar över hela avdelningen som är svår att bortse i från. Stundvis skrattade vi olämpligt mycket under behandlingen. Naturligtvis var vi tvugna att föreviga stunden. Vilken tur att vi fick ett eget rum.

Nu väntar jag på biverkningarna som borde dyka upp under morgondagen. 

Som många av er vet har jag en världens bästa bror Mattias Löfqvist som är bildkonstnär. Läste precis igenom hans serieblogg från förra hösten. Så bra.

Läs bloggen här eller gå in på http://harpanserien.wordpress.com/  Den är så oförskämt bra, underhållande, välgjort och snyggt. Här kommer ett smakprov:

Hjärtat 2

PS. Jag har varit lite dålig på att svara på era kommentarer här på bloggen. Nu har jag svarat, hoppas jag inte missat någon kommentar. Blir så himla glad för alla kommentarer, både här och på FB. Tack för att ni tar er tid och skriver! KRAM !

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver:
Hej, undrar ofta hur du har det och hoppas att din jul var fin! Ber. Allt gott till dej!
Camilla 27.12.13 kl. 09:19

 

Jag är 32 år, finlandssvensk, gift och bosatt i stockholm och mamma till Ensio. Bloggen Som vanligt startade jag när allt ännu var som vanligt. Jag var ledig från mina studier till webbredaktör och var mammaledig. I juni fick jag reda på att jag har bröstcancer. Och nu är inget som vanligt längre. 

För att få kontakt, maila på: Infocomeagain@gmail.com

Instagram

 

 

 

Diy or Die

En gul apelsin

Fia Lotta Jansson

Hannas Virrvarr

Harpan Serien

Hello Kiddo

Hej Tristess

Ida-Lina

Inspirationsskafferiet

Linda Irenedotter Ingemansson

Lundagård

Cecilia Blankens

Lopptorget

Malin Ahlsved

Miia-Smycken

Minna Palmqvist

Malenami

Skråmor

Världens bästa musik

Weekday Carnival

Nästan för lycklig

Livet & Helsingfors

Karkki

Fine little day

A beautiful mess

Creature comforts

 

 

 

Ses snart igen!